Litteraturvetenskapliga institutionen

Svensk skönlitteratur i världen (SIV)

Under de senaste åren har den svenska skönlitteraturens framgångar utomlands uppmärksammats, främst genom författare som Stieg Larsson och Henning Mankell. Bakom deras succéer runtom i världen finns dock en lång historia av utlandsframgångar för svenska författare – bland dem Fredrika Bremer, August Strindberg, Selma Lagerlöf, Astrid Lindgren och Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Men medan det litterära inflödet till Sverige är väl undersökt, finns färre systematiska studier av utflödet från landet.

Profilområdet syftar till att undersöka spridning och genomslag för svensk skönlitteratur utomlands. Tonvikten ligger på det senaste halvseklet, med utgångspunkt iden bibliografiska källan Suecana Extranea (som sedan mitten av 1960-talet förtecknar översättningar av svensk skönlitteratur).

Profilområdet initierades vid Avdelningen för litteratursociologi i Uppsala våren 2011.

Forskning

Forskningen samlas kring frågor om svensk litteraturs plats i världslitteraturen, om det världslitterära systemet, och mönster och asymmetrier inom transnationella litterära kulturflöden. Utöver rent empiriska frågor (mest översatta författare och genrer, dominerande målspråk, geografiska spridningsmönster, etc) riktas intresset mot teoretiska och metodiska spörsmål. De gäller exempelvis geolingvistiska perspektiv, möjligheten att urskilja ett världslitterärt system och fält, pålitligheten hos det bibliografiska källmaterialet, vilka instanser som är av vikt för spridningen av svensk skönlitteratur utomlands, och samspelseffekter med andra medier (film, dataspel, m.m.).

Syftet är alltså att belysa ”den litterära processen” på en transnationell nivå, snarare än på en nationell. Tonvikten ligger på frågor kring en liten litteraturs plats inom världslitteraturen. Till områdets teoretiska inspiratörer hör Pascale Casanova, David Damrosch och Franco Moretti.

Bland de ämnen som behandlas finns: statistiska bearbetningar utifrån Suecana Extranea, Svenska Institutets betydelse som förmedlare av kunskap om samtida svensk skönlitteratur, denna litteraturs plats i hyperkanon, svensk bokbransch och internationella nätverk (bl.a. litterära agenter), statliga stödformer, den svenska PEN-klubbens historia, statistiska perspektiv på litterärt in- och utflöde från Sverige, det litterära Nobelprisets roll för svensk litteratur.

Kontakt