Litteraturvetenskapliga institutionen

J Nordin, R Nygren, L Rydholm samt M-C Skuncke: "Ny forskning kring tryckfrihetsförordningen 1766"

  • Datum: 2016-03-16 kl 16:15 18:30
  • Plats: Engelska parken - Rausingrummet
  • Arrangör: Institutionen för Idé- och lärdomshistoria, Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium, Litteraturvetenskapliga institutionen, och forskningsnoden "Mediehistoria 1750-1850"
  • Kontaktperson: Sven Widmalm, Marie-Christine Skuncke
  • Föreläsning

Seminarium i samarbete mellan Institutionen för Idé- och lärdomshistoria, Tvärvetenskapligt 1700-talsseminarium, Litteraturvetenskapliga institutionen, och forskningsnoden "Mediehistoria 1750-1850"

OBS! Dag (onsdag 16/3) och tid (16:15-18.30)!

Föredrag av docent Jonas Nordin, Stockholm, professor Rolf Nygren, professor Lena Rydholm samt professor Marie-Christine Skuncke, Uppsala: "Ny forskning kring tryckfrihetsförordningen 1766"

Postseminarium anordnas i institutionens lunchrum.


Presentation
Under 2016 firas 250-årsminnet av den svenska tryckfrihetsförordningen från 1766, som för första gången i världen fastslog offentlighetsprincipen. Konstitutionsutskottet förbereder en samlingsvolym som utges på jubileumsdagen 2 december och där tre av dagens talare medverkar. Vid seminariet presenteras olika perspektiv på förordningen.

Historikern Jonas Nordin inleder: 1766 års tryckfrihetsförordning brukar kallas världens första. Det är nästan lika korrekt att kalla det världens enda tryckfrihetsförordning; det är något av en svensk särlösning att reglera tryckfriheten i en separat grundlag. Tryckfrihetsförordningen var ett utlopp av tidens allmänna idéströmningar, men i sin utformning hade den några artegna inslag som gjorde den svenska lagen unik.

Litteraturvetaren Marie-Christine Skuncke har studerat förordningens tillkomst genom en närläsning av källmaterialet från riksdagarna 1760–62 och 1765–66: Kraven på offentlighet var starka redan 1760–62 efter ett par decenniers hattstyre. Men det var först 1765–66, med Chydenius som aktör och med de tre ofrälse ståndens samarbete mot adeln, som offentlighetsprincipen kunde antas och den världsliga censuren avskaffas.

Sinologen Lena Rydholm talar om bilden av Kina i den svenska tryckfrihetsdebatten: I politiska skrifter av Nordencrantz och Chydenius beskrivs Kina som ett föredöme, ett folkrikt land med ekonomiskt välstånd och stabilitet som vilar på grunden av ”skrif-frihet”. Lena Rydholm har följt Kinabildens förvandlingar från kinesiska källor via en fransk jesuitskrift till de nordiska författarna.

Rättshistorikern Rolf Nygren belyser TF 1766 från statsrättslig utgångspunkt: förordningens rättshistoriska betydelse ligger mer på offentlighetsprincipens genombrott än på tryckfrihetens; offentlighetsprincipen behövde tryckfriheten för att kunna fungera. Han kommer även att ta upp frågor om bland annat sambanden mellan censur och religion samt tryckning av myndigheters handlingar i ett längre svenskt tidsperspektiv.