Litteraturvetenskapliga institutionen

Gunnel Ekroth och Sigrid Schottenius Cullhed: ”Våldtäkt i antiken”

  • Datum: 2017-02-07 kl 13:15 15:00
  • Plats: Engelska parken - Eng2-K1023
  • Arrangör: Litteraturvetenskapliga institutionen och Språkvetenskapliga fakulteten
  • Kontaktperson: Torsten Pettersson
  • Seminarium

Tema Våld - Samseminarium, Litteraturvetenskapliga institutionen (Litteratur och Retorik) och Språkvetenskapliga fakulteten

(OBS lokalen!)

Gunnel Ekroth och Sigrid Schottenius Cullhed inleder om ”Våldtäkt i antiken” med Euripides Ion som huvudsaklig exempeltext och bakgrund i den vetenskapliga diskussionen.

Ordf.: Torsten Pettersson


Presentation
Det sexuella våld som kvinnor utsätts för i antik litteratur kan inte kallas ”våldtäkter” – det menar Ed Harris i ”Did Rape Exist i Classical Athens?” (2004). Argumentet lyder: Den i sträng mening moderna brottsliga förbrytelsen ”våldtäkt” innebär en kränkning av en annan människas personliga integritet. I den grekiska antiken hade kvinnor ingen självbestämmanderätt och hennes medgivande var framförallt relevant för att bedöma vem som hade kränkt offrets manliga familjemedlemmar, oftast make eller fader. Om en kvinna hade blivit förförd straffades hon och mannen gick fri, och om hon inte hade gett sitt medgivande fick händelsen andra konsekvenser. Det fanns inte heller något ord som direkt motsvarade våldtäkt i Grekland, utan det föll (ibland) under paraplybegreppet hybris.

I ”Greek Tragedy: A Rape Culture” (2011) förespråkar Nancy R. Rabinowitz en annan linje och ställer bland annat frågor om hur vi ska undervisa på de här texterna. Hennes slutsats är att våldtäkternas höga frekvens och den ambivalens som råder i terminologin tjänar till att normalisera våldtäktskulturer där sexuellt våld assimileras med sexuellt begär. I det här sammanhanget vill vi också diskutera det sexuella våldet mot slavar, som ofta hamnar vid sidan av huvuddiskussionerna.

Med exempel bland annat från den grekiska epiken och tragedin blottlägger Kathy L. Gaca de ohyggliga brott som begicks mot kvinnliga krigsfångar i ”Ancient Warfare and the Ravaging Martial Rape of Girls and Women” (2014).

Utifrån de här tre texterna vill vi på seminariet ”Våldtäkt i antiken” diskutera Apollons våldtäkt av Kreousa i Euripides tragedi Ion – övergreppets skildring och roll i dramat, protagonisternas reaktioner och särskilt framställningen av Kreousa och Apollon. I mån av tid vill vi även diskutera Hades rov av Persefone i Den homeriska hymnen till Demeter och i Claudius Claudianus Bortrövandet av Proserpina utifrån antikens våldtäktsbegrepp och frågan om medgivande.

Ion, Den homeriska hymnen till Demeter och Bortrövandet av Proserpina kan läsas i de engelska Loeb-översättningarna: 

http://libris.kb.se/bib/17664731

http://libris.kb.se/bib/18687628

http://libris.kb.se/bib/18687775

Den homeriska hymnen till Demeter finns också i Ingvar Björkesons svenska översättning, och Ion i Tord Bæckströms.

Sekundärtexterna till seminariet skickas ut i PDF-format.