Klassisk och modern retorisk teori, särskilt retorisk argumentationsteori; vetenskapsretorik; epideiktisk retorik.
”Att skapa sin värld. Den epideiktiska retorikens funktioner i svenskt 1600- och 1700-tal”, Goda exempel, Värderingar och världsbild i tidigmodern svensk sakprosa och tillfällesdikt Uppsala 2010 (c 10 s.)
”Den smutsiga verkligheten. Kolumnisten Harry Schein”, Citizen Schein, (Stockholm 2010) s. 126-140
Klassisk retorik för vår tid, Studentlitteratur 2008.
”Vad gäller saken? Statusläran som verktyg för retorisk argumentations-analys”, Rhetorica Scandinavica nr 33, 2005 s. 33-45.
Dygdens förvandlingar. Begreppet dygd i tillfällestryck till handelsmän före 1780 (diss. Uppsala 2002).
Att hylla en handelsman (opublicerad avhandling för licentiatexamen, Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 1999).
FD, universitetslektor
Litteraturvetenskapliga institutionen
Box 632
751 26 Uppsala
Besöksadress: Thunbergsvägen 3 P
Tel: 018-471 29 60
E-post: Janne.Lindqvist-Grinde@littvet.uu.se
Ett större projekt med begreppsligt inriktade studier om problem i moderna retorikteorier, ett projekt som redan resulterat i den ovan anförda artikeln ”myten om den retoriska texten”. Som delstudier i detta större projekt ingår nedanstående två mindre projekt:
Artikel inlämnad för publicering till Rhetorica Scandinavica 2010. (38 s.) En kritisk granskning av den föreställning om en särskild sorts ”retorisk text” som ligger till grund för de tre 1900-talsteoretikerna Wayne C. Booth, Lloyd F. Bitzer och Richard E. Vatz, i en artikel som är inlämnad till Rhetorica Scandinavica.
Planerad artikel om Kenneth Burkes retorikbegrepp.
En retorisk analys av en av de viktigaste vetenskapsfilosofiska debatterna under 1900-talet, den mellan Karl Popper och Thomas Kuhn. Genom att analysera debatten med utgångspunkt i statusläran är det möjligt att inte bara visa hur debattörerna manövrerar rent argumentationsstrategiskt utan också att avslöja var debattörerna själva ansåg sig vinna eller förlora en delstrid i den större debatten. Därigenom erbjuder statusläran delvis nya sätt att se på en viktig del av 1900-talets vetenskapsfilosofi. Artikeln är inlämnad för publicering i en antologi från högskolan i Gävle under redaktörskap av Michael Gustavsson. (34 s.)
Planerad artikel i första hand ägnad åt en jämförelse mellan Aristoteles topikuppfattning (och åt att redogöra för tolkningskontroverserna kring denna) och den som framträder hos Quintilianus.