Utbildning
Retorik vänder sig till dig som är intresserad av att utveckla din förmåga att kritiskt granska och själv delta i vårt gemensamma politiska, kulturella och samhälleliga samtal. När du studerar retorik lär du dig att förstå den offentliga kommunikationens villkor och teoretiska grunder, både historiskt och i samtiden, och tränar dig i att själv delta i olika former av offentlig kommunikation i tal och skrift.
Från antiken och fram till 1800-talet var retorik ett obligatoriskt skolämne. Inom högre utbildningar genomgick alla studenter bestämda övningar i att tala och skriva väl. Men retorik var inte bara en praktisk argumentationskonst, utan även en teori och en lära om människan, om språket, om politiken och samhället. Med utgångspunkt från denna tränades först offentliga talare, senare också studenter i förmågan att:
- bygga upp en argumentation
- komponera ett tal eller en skriven text
- anpassa språket efter ämnet, åhörarna och situationen
- bedöma den politisk-retoriska situationen
- framföra tal i olika sammanhang
På detta sätt övades och utbildades människor i mer än 2000 år att tala inför domstolar och i politiska debatter. Retorikens mönster och ideal kom dessutom att prägla predikokonsten, brevskrivningen, historieskrivningen, alla former av poesi och dramatik såväl som musiken och bildkonsten.
Efter andra världskriget har ett nytt intresse för retorik som kommunikationsteori vuxit fram. Att kunna tala och skriva väl och samtidigt förstå sin plats och funktion i ett växlande medialt och politiskt landskap är väsentligt för många yrkesgrupper: jurister, politiker, administratörer, informatörer, journalister, reklammakare, läkare, präster, lärare o.s.v.
Retorik är idag ett mångfacetterat ämne som studerar samhället och kulturen ur en rad skilda vinklar, men ständigt med fokus på människan som en kommunicerande och därmed retorisk varelse. Kommunikationsteknologiernas utveckling sedan slutet av 1990-talet har skapat ett nytt slags offentlighet och nya villkor för retorisk kommunikation. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att varje medborgare har rätt och förmåga att uttrycka sina tankar och önskningar i en allmän debatt. Samtidigt utsätts vi ständigt för påverkan i form av propaganda, reklam och vinklade verklighetsbeskrivningar. Den moderna retoriken studerar även dessa fenomen och försöker utveckla modeller för hur vi ska förstå dem. Nutida studier i retorik har därför ett starkt fokus på att:
- granska och förstå offentlig kommunikation av många olika slag: i politik, nöjesindustri, kulturdebatt och konstnärligt skapande
- undersöka de sociala, ekonomiska och politiska villkor som styr möjligheten för olika grupper att delta i den offentliga debatten
- förstå likheterna och skillnaderna mellan verbalspråklig kommunikation och andra symboliska former såsom konst, bild och film
- förstå språkets betydelse för hur vi uppfattar världen och oss själva
Den moderna retoriken använder och utvecklar alltså gamla idéer och erfarenheter för att lära moderna människor att tänka, tala, skriva och agera bättre. Man studerar också retorik för att se hur den genom årtusenden präglat språket och samhällslivet i västerlandet. Och man använder retoriken för att analysera och förstå språket i det moderna samhället – hur språket vill övertyga om olika ideal och värderingar, hur det vill skapa identiteter och styra våra tankar, känslor och handlingar. Att studera retorik blir därigenom studier i samtida kritiskt tänkande.
