Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen

Birgit Antonsson: Efterklang och särprägel. En studie i Per Freudenthals – pseudonymen Ode Baltens – tidiga prosa till och med romanen I lustgården. 1972.

Mats Ekelöf: Ernst Didrings Malm. 1975.

Pär Hellström: Livskänsla och självutplåning. Studier i framväxten av Gunnar Ekelöfs Strountes-diktning. 1976.

Carola Hermelin: Vinteroffer och Sisyfos. En studie i Erik Lindegrens senare diktning. 1976.

Andrzej Nils Uggla: Strindberg och den polska teatern 1890–1970. En studie i reception. 1977.

Anita Boström Kruckenberg: Roman Jakobsons poetik. Studier i dess teori och praktik. 1979.

Örjan Torell: Litteraturen som karaktärsdanare. En presentation av sovjetisk litteraturpedagogik. 1979.

Gunnar Syréhn: Osäkerhetens teater. Studier i Lars Forssells dramatik. 1979.

Arne Widell: Ola Hansson i Tyskland. En studie i hans liv och diktning åren 1890–1893. 1979.

Ingrid Björkman: Nini Roll Ankers Stampetrilogi. Tillkomst, bakgrund, budskap. 1979.

Karl Lindqvist: Individ grupp gemenskap – studier i de unga tiotalisternas litteratur. 1980.

Esbjörn Funck: Berättaren från fattighuset. Åke Wassing och hans roman Dödgrävarens pojke. 1980.

Ann-Lis Jeppson: Tankar till salu. Genombrottsidéerna och de kommersiella lånbiblioteken. 1981.

Margareta Fahlgren: Litteraturkritiker i arbetarrörelsen. En studie i Erik Hedéns dagskritik 1909–1925. 1981.

Björn Sundberg: Sanningen, myterna och intressenas spel. En studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro. 1981.

Lars Wendelius: Bilden av Amerika i svensk prosafiktion 1890–1914. 1982.

Lars-Åke Skalin: Den bundna viljan. Till determinationens problem i skönlitterär naturalism. 1983.

Birgitta Jansson: Trolösheten. En studie i svensk kulturdebatt och skönlitteratur under tidigt 1960-tal. 1984.

Eva-Britta Ståhl: Vilhelm Ekelunds estetiska mysticism. En studie i hans lyrik 1900–1906. 1984.

Mona Kårsnäs: Eyvind Johnson och Djävulen. Människans andra jag och den politiska ondskan – studier kring ett motivkomplex i Eyvind Johnsons romankonst. 1984.

Ulf Malm: Meter, rytm och ljudgestaltning i bunden vers. Exemplet Karlfeldt. 1985.

Tommy Danielsson: Om den isländska släktsagans uppbyggnad. 1986.

Ulla Nordin Lönner: C.J.L. Almqvists Målaren – en strukturanalys. 1987.

Ola Kindstedt: Strindbergs Kristina: historiegestaltning och kärleksstrategier. 1988.

Lars Burman: Den svenska stormaktstidens sonett. 1990.

Claes Ahlund: Den skandinaviska universitetsromanen 1877–1890. 1990.

Bo G. Jansson: Självironi, självbespegling och självreflexion: den metafiktiva tendensen i Eyvind Johnsons diktning. 1990.

Ola Nordenfors: "Känslans kontrapunkt". Studier i den svenska romansen 1900–1950. 1992.

Ingela Pehrson: Livsmodet i skrönans värld. En studie i Torgny Lindgrens romaner Ormens väg på hälleberget, Bat Seba och Ljuset. 1993.

Svante Lovén: Skuggornas Rike. Mytiska mönster i Heidenstams Endymion och Hans Alienus. 1993.

Göran O:son Waltå: Poet under Black Banners. The Case of Örnulf Tigerstedt and Extreme Right-Wing Swedish Literature in Finland 1918–1944. 1993.

Michael Gustavsson: Textens väsen. En kritik av essentialistiska förutsättningar i modern litteraturteori. Exemplen Cleanth Brooks, Roman Jakobson, Paul de Man. 1996.

Bo Georgii-Hemming: Träd. Ett försök till lacansk läsning av Walter Ljungquists berättelser, särskilt Jerk Dandelinsviten. 1997.

Dorothea Hygrell: Att översätta komik. En undersökning av funktionsförändringar i tyska översättningar av svensk skönlitteratur. 1997.

Per Stam: Krapula. Henry Parland och romanprojektet Sönder. 1998.

Otto Fischer: Tecknets tragedi. Symbol och allegori i P.D.A. Atterboms sagospel Lycksalighetens ö. 1998.

Patrik Mehrens: Mellan ordet och döden. Rum, tid och representation i Lars Noréns 70-talslyrik. 1999.

Janne Lindqvist: Dygdens förvandlingar. Begreppet dygd i tillfällestryck till Handelsmän före 1780. 2002.

Maria Wennerström Wohrne: Att översätta själen. Kommunikation och subversivt ärende i Henri Michaux' Voyage en Grande Garabagne. 2003.

Daniel Andersson: The Nothing That Is. The Structure of Consciousness in the Poetry of Wallace Stevens. 2006.

Sigrid Ekblad: Författaren: En studie i litteraturvetenskaplig argumentation med analyser av August Strindbergs I havsbandet som exempel. 2006.

Birgitta Wistrand: Elin Wägner i 1920-talet: Rörelseintellektuell och internationalist. 2006.

Hanif Sabzevari: Varför tiger du?: Expositionen i sju enaktare av August Strindberg. 2008.

Pär Alexandersson: Konsten att avstå: Framställningar av åldrande och visdom i västeuropeisk litteratur från Cicero till Fredrika Bremer. 2009.

Annie Mattsson: Komediant och riksförrädare: Handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III. 2010.

Linn Areskoug: Den svenske mannens gränsland: Manlighet, nation och modernitet i Sven Lidmans Silfverstååhlsvit. 2011.

Malin Nauwerck: "Världslitteratur som koncept: Om förläggare, rättigheter och svårigheter i det internationella utgivningsprojektet the Myths series." 2012.

Ingeborg Löfgren: Interpretive Skepticism: Stanley Cavell, New Criticism, and Literary Interpretation. 2015.