Nya litteraturvetenskapliga fronter inom digital humaniora

  • Datum: –17.00
  • Plats: Seminarium via Zoom (kontakta Johan Svedjedal för länk)
  • Arrangör: Litteraturvetenskapliga institutionen
  • Kontaktperson: Johan Svedjedal
  • Seminarium

Högre seminariet i litteraturvetenskap

(OBS! Tiden.)

Presentation av forskning och utvecklingsarbete med anknytning till Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala. Inledningar av Lars Burman, Karl Berglund och Malin Nauwerck (se särskilda presentationer nedan).

Digitalt postseminarium!

Ordförande: Svedjedal


– Lars Burman: Digital humaniora och forskningsbiblioteken
Biblioteken har länge byggt upp digitala resurser i form av exempelvis kataloger, metadata, fulltexter, forskningsdata och digitaliserat kulturarv. På många håll är också universitetsbiblioteket platsen där stöd ges såväl inom högre undervisning som till forskning. Här finns normalt såväl samlingskunskap som grundläggande och tvärdisciplinär metodkunskap. I föredraget utgår Lars Burman från sin egen forskning och visar hur biblioteksresurserna möjliggör ny forskning om 1600-talets tillfällesdiktning. I sin egenskap av bibliotekschef talar han också om hur nationella samarbeten skulle kunna skapa nya förutsättningar för forskning.


Lars Burman är överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och professor (tjl.) i litteraturvetenskap. Han ger i dagarna ut Studentdikt för tillfället. Kvantitativa undersökningar av tryckta tillfällesdikter av Värmlandsstudenter i Uppsala 1660–1699.

– Karl Berglund: Strömmade bästsäljare. Litteraturkonsumtion i digitala prenumerationstjänster
Konsumtionen av ljudböcker har ökat dramatiskt i Sverige på senare år, till stor del på grund av framväxten av digitala prenumerationstjänster, som erbjuder tillgång till stora mängder litteratur i ljud- och e-boksformat. Dessa tjänster utmanar rådande ordningar på bokmarknaden och påverkar litteraturkonsumtionen på många sätt. Karl Berglund presenterar pågående forskning, som utifrån användardata från Storytel i stor skala (12,4 miljoner datapunkter) analyserar dessa effekter.


Karl Berglund, FD, är forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och projektledare för ”Patterns of Popularity: Towards a Holistic Understanding of Contemporary Bestselling Fiction”, finansierat av Vetenskapsrådet 2020–2023.

– Malin Nauwerck: Den stenografiska koden: att knäcka och kommunicera Astrid Lindgrens hemliga språk med digitala metoder
Astrid Lindgren är en världsförfattare vars kreativa process är höljd i dunkel och mytomspunnen. Anledningen är framför allt att Lindgren författade sina manus på stenografi och som redaktör och barnboksförläggare på Rabén & Sjögren själv redigerade sina böcker.

670 bevarade stenogramblock innehåller originalmanuskript och bearbetningar av Lindgrens produktion från 1940- till 1990-talet. Dessa block, som rymmer hela Lindgrens skriv- och redigeringsprocess, har ansetts i princip omöjliga att tolka och är hittills obeforskade. Syftet med det pågående, tvärvetenskapliga projektet ”Astrid Lindgren-koden” är att avkoda Lindgrens stenograferade originalmanuskript med digitala metoder såsom digital handskriven textigenkänning (HTR) och tänktalko (crowd/expertsourcing). I det parallellt pågående projektet ”Språkspel, ljudeffekt, ordbild” pågår samtidigt arbetet med att integrera digital crowdsourcing i en interaktiv, multimedial utställning om Lindgren som sekreterare och stenograf. Malin Nauwerck presenterar pågående forskning och möjligheter till framtida samarbeten kring materialet.


Malin Nauwerck, FD, är forskare i litteraturvetenskap vid Svenska barnboksinstitutet, affilierad vid Uppsala universitet. Sedan 2020 är hon projektledare för det tvärvetenskapliga projektet ”Astrid Lindgren-koden: Astrid Lindgrens stenograferade originalmanuskript genom digital bildanalys, genetisk kritik, bok- och mediehistoriska perspektiv” (finansierat av Riksbankens jubileumsfond 2020-2022), samt det pågående sidoprojektet ”Språkspel, ljudeffekt, ordbild: En intermedial och tvärvetenskaplig grund för framtida forskning på Astrid Lindgrens stenograferade originalmanuskript” (finansierat genom Svenska Akademiens Bernadottestipendium).