Jules Kielmann: Slutseminarium

Slutventilering av manuskriptet till Jules Kielmanns doktorsavhandling Geschlecht, Nation und Autorschaft in Werk und Wirken Amalie von Helvigs, geb. von Imhoff (1776–1831) [arbetstitel].

Avhandlingsmanuskriptet (på tyska) kan rekvireras från Jules Kielmann fr.o.m. 13 oktober.

Opponent: Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt tyskspråkig litteratur, vid Stockholms universitet

Ordförande: Paula Henrikson

Avhandlingspresentation

Idéer om kön och nation, litterära nätverk och kulturell transfer står i centrum för min doktorsavhandling om den tyska författaren Amalie von Helvigs (1776–1831) roll som författare och kulturell förmedlare.

Efter att ha gift sig med en svensk militär flyttade Amalie von Helvig, född Imhoff under 1800-talets första decennier fram och tillbaka mellan Sveriges och Tysklands litterära centra. Med utgångspunkt i det klassicistiska Weimar, där hon började sin litterära karriär i den intellektuella kretsen kring Goethe och Schiller, kom hon att bosätta sig i Stockholm, Heidelberg, Uppsala och Berlin och byggde successivt ett omfångsrikt kulturellt nätverk över nationsgränserna. Som central gestalt i kretsen av Uppsala-romantiker kring  Silfverstolpes tidiga salong med Geijer och Atterbom hörde hon till de viktigaste kvinnliga romantiker i både Sverige och Tyskland. Förutom författare och bildkonstnärer ingick förläggare, översättare, filologer och historiker i hennes breda nordiskt-tyska kontaktnät. Erfarenheterna från sina vistelser i Sverige och de intensiva relationerna med sina svenska vänner påverkade Helvigs verksamhet som ”kulturell förmedlare” (”cultural transmitter”, Petra Broomans 2009) mellan Sverige och Tyskland och hennes aktiva roll i introduktionen och översättningen av svensk litteratur så väl som hennes eget litterära skrivande. Även hennes föreställningar kring hem, nationalitet och kultur bär spår av hennes interkulturella erfarenheter.

Helvigs skönlitterära produktion, hennes översättningar av samtida svenska författare och ett gediget brevmaterial utgör grunden för min undersökning av idéer om kvinnligt yrkesskrivande, betydelsen av transkulturella nätverk, föreställningar om kön och det gemensamt ”germanska”, som Helvig aktivt (med)skapade i sin tids nationalromantiska anda. Teoretiskt är min avhandling främst förankrad i spänningsfältet mellan begreppen ”kön” som konstituerande faktor i ett historiskt sammanhang, ”taktik” (i Michel de Certeaus mening) och ”nätverk” (ett kvalitativt nätverksbegrepp som i Sverige bl. a. har använts i historiska studier av Ylva Hasselberg, Leos Müller och Niklas Stenlås). Att undersöka inverkan av föreställningar om kön och nation på Helvigs roll och produktion som skönlitterär författare och kulturförmedlare är ett av avhandlingens centrala syften. Ett minst lika betydande syfte är synliggörandet av en kvinnlig aktör på det tidigare 1800-talets litterära fält och av de strukturer som ligger till grund för Helvigs position, samt hennes successiva bortfall ur litteraturhistorien.