Camilla Brudin Borg: "Ekokritiska metoder"

  • Datum: –16.00
  • Plats: Engelska parken 6-0023
  • Arrangör: Litteraturvetenskapliga institutionen
  • Kontaktperson: Ingeborg Löfgren
  • Seminarium

Litteraturvetenskapliga institutionens seminarieserie om metod i humaniora

Högre seminarium i retorik

Metod i litteraturvetenskap och retorik?

Under de senaste decennierna har frågor om metod fokuserats på ett nytt sätt i humanistisk vetenskap (se exempelvis antologin Retorik og metode från 2020, som bland annat innehåller bidrag av forskare från vår egen institution). Hur ser vi - och hur kan och vill vi se - på metod inom våra discipliner idag? Hur lär man ut metod till studenterna? Behöver man alltid ha en metod för att det ska bli god vetenskap?  Vilka metoder använder vi egentligen och varför? När och hur blir frågan om kvalitativ kontra kvantitativ metod viktig? Vad sker det för intressant metodutveckling just nu? Hur beskriver och motiverar vi våra metodologiska överväganden och val? Vad kan vi lära oss gällande metod från andra ämnen och discipliner och våra egna ämnens historia? Under läsåret 2022-2023 anordnar litteraturvetenskapliga institutionen därför en serie seminarier om metodens roll i de humanistiska vetenskaperna, särskilt retorik och litteraturvetenskap. Dessa ges inom ramen för de högre seminarierna i retorik och litteraturvetenskap.

 

Camilla Brudin Borg: "Ekokritiska metoder"

Camilla Brudin Borg är en av redaktörerna för antologin Ekokritiska metoder (2022). Hon forskar och undervisar i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, ofta på kurser med inriktning mot EH och ekokritik. Hon leder också medborgarforskningsprojektet Utopian stories (https://nobelprizemuseum.se/utopian-stories/) samt det miljöfokuserade Ekoseminariet vid GU.

 

Hon beskriver sin presentation på seminariet så här:

 

Ekokritik är den del av litteraturvetenskapen som studerar litteraturen med ett miljömedvetet, kreativt eller kritiskt perspektiv. Det ekokritiska fältet, som nu vinner alltmer aktualitet, har varit aktivt och livfullt under snart 30 år. Under denna tid har ekokritiken utvecklats i många olika riktningar såsom mot djurstudier, studier av klimatfiktion, ekonarratologi, kosmopolitiska och ekointermediala perspektiv, för att nämna några. Flera av dessa ekokritikens nya grenar har också tagit fram nya, ofta interdisciplinära och experimentella metoder som utvecklats förbi motivstudien eller mer mer avgränsade tematiska miljö- och litteraturstudier.

Föredraget kommer att utgå från antologin Ekokritiska metoder som kom ut våren 2022 där en rad svenska och internationella ekokritiker och djurstudieforskare beskriver några av de nya analystekniker och metoder som idag tillämpas inom fältet.

Postseminarium på lokal följer.

Ordf. Löfgren