Forskning pågår: Litterära och retoriska perspektiv på antiken

Program

14.15–15.30: Del 1

Paula Henrikson: Ædnan och Aeneiden: Att skriva ett epos på 2000-talet

När Linnea Axelsson kallade diktverket Ædnan (2018) ett epos återknöt hon till en antik genre som efter den romantiska nationalismens läsningar ofta förknippades med folksjälens hemhörighet i sången och platsen. Min presentation handlar om hur Axelsson handskas med eposgenren i en postkolonial kontext.

Karynna Sardarian: Transformation of Virgil’s epic narrative in the travesty poem Aeneid by Ivan Kotlyarevsky

The analysis of Kotlyarevsky’s Aeneid shows the reception, which we can understand as the projection of the author’s picture of the world onto the basis of the classical work. Kotlyarevsky creates an author’s work in the genre of travesty based on the classical heritage, in which the characters and events approach the Ukrainian national realities of the late 18th–early 19th century, transferred to Ukrainian soil.

Dimitrios Iordanoglou: Fucking principer

Ett mikroföredrag om den rationalitetens poetiska och kvinnliga förhistoria i det klassiska Grekland med tyngdpunkt på Aristofanes Kvinnostaten.

Sigrid Schottenius Cullhed: Systrarna Prokne och Filomela

Under Atens storhetstid framställde Sofokles Prokne som en patriotisk hjältinna i tragedin Tereus och en staty föreställande hennes mord på sonen Itys restes på Akropolis. Idag känner vi framförallt till myten via Ovidius Metamorfoser, där Filomela, hennes avskurna tunga och väv står i centrum. Vad beror denna förändring på?

Mats Rosengren: Mythopoeisis idag

I Scheids och Svenbros generativa mytanalys spelar begreppet värdeobjekt, agálmata, en central roll. Agálmata är inte enbart materiella objekt - det avgörande är att de fungerar som noder för att skapa nya myter. Mitt intresse ligger i hur agálmata kan informera retorisk forskning och mytförståelse i dag.

15.3015.45: Paus

15.4516.45: Del 2

Louise Schou Therkildsen: Europa i EU: Græsk mytologi og kristen arv i EU’s historieskrivning

Græsk mytologi er en rig ressource i EU’s historieskrivning, måske vigtigst af alle Europa. Præsentationen udforsker sammenvævninger mellem Europa og jomfru Maria og dermed hvordan begge figurer anvendes i EU’s kollektive identitetsskabelse.

Karl Ekeman: Retorikens objekt och suveränens platser: pithaniska strukturer i antikens Grekland

Aristoteles definition av retoriken som theorein to pithanon uppvisar den första kända förekomsten av ”det övertygande” som ett substantiv och specifikt undersökningsobjekt. Vilka var de hermeneutiska villkoren för dess framträdelse? Hur kan de förstås utan att förutsätta retorikens historiska maskopi med demokratin?

Theodor Lalér: Demagogens figur i det klassiska tänkandet

I ljuset av dagens populistiska tidevarv framträder Platons dom över demokratin nästan kuslig. Naturligtvis var inte Platons problem med folksmickrare samma som de problem populismen inskärper inför oss idag. I syfte att bättre förstå nuets problematik vill jag undersöka hur demagogen problematiserats i det klassiska tänkandet – både som ett politiskt problem men också som en figur.

Janne Lindqvist: Den sanningssökande sofisten

Under 400-talet uppstod i Grekland en ny form av argumentationskonst som förbinds med sofisterna och retoriken. Ända sedan Platon och Aristoteles har den beskrivits som en opportunistisk teknik med målet att vinna diskussioner med vilka medel som helst. Stämmer denna bild?

16.4517.00: Slutdiskussion

Ytterligare information