Möt en lärare

Tjänst på institutionen

Lektor i litteraturvetenskap.

Pågående forskning

Jag undersöker förhållandet mellan människa och natur i Kerstin Ekmans Katrineholmssvit, med hjälp av ”grön” litteraturteori, ekokritik. Det är fascinerande att se den annorlunda berättelse som träder fram när fokus i läsningen ligger på den icke-mänskliga naturen i stället för på de mänskliga romangestalterna! Jag är också intresserad av frågor om människa – miljö – plats i populärlitteraturen.

Kort om din bakgrund

Född och uppvuxen i närheten av Göteborg. Men jag läste språk och litteraturvetenskap i Uppsala och disputerade så småningom vid Litteraturvetenskapliga institutionen 2003, med en avhandling om den norska författaren Cora Sandels noveller. Sedan arbetade jag som lektor på andra lärosäten, till exempel på Mälardalens högskola och Stockholms universitet. Tillbaka i Uppsala sedan 2017.

Vad undervisar du i?

Jag undervisar främst på Ämneslärarprogrammet för blivande gymnasielärare i svenska, så det blir både traditionellt litteraturvetenskapliga kurser, om litteraturhistoria eller metod och teori, och litteraturdidaktiska kurser, det vill säga kurser om hur man kan undervisa i och om skönlitteratur. Men jag undervisar också på Litteraturvetenskap A och handleder uppsatser på olika nivåer.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

Främst för att det är så roligt, utmanande och intressant! Men också för att skönlitteraturen lär oss så mycket om människan, om vår historia, vår samtid och om vår syn på oss själva och den värld vi lever i. Genom att studera litteraturvetenskap blir vi också uppmärksamma och kritiska läsare, och det är värdefullt i alla sammanhang, såväl i yrkeslivet som i privatlivet.

Råd till blivande studenter

Lita på din egen läsning och dela den med andra! Om du tänker, känner eller upplever något vid läsningen av en litterär text så är möjligheten stor att andra också gör det. Kanske tänker, känner eller upplever de något annat än du, men det är genom diskussionen om litterära texter som vi lär oss. Seminariet är en fantastisk kunskapsform, men det kräver att alla vill dela sin läsning, pröva sina tankar och undersöka sina egna och andras upplevelser.

Tjänst på institutionen

Professor i retorik.

Pågående forskning

Jag arbetar just nu mest aktivt med ett projekt om Meta Klopstock, en tysk författare verksam i Hamburg och Köpenhamn på 1750-talet. Det är ett projekt som går i lite olika riktningar; det handlar om Hamburg som kulturmiljö, det handlar om tysk-engelsk-danska litteraturförbindelser, det handlar om de samtida förutsättningarna för kvinnligt författarskap och det handlar om henne och hennes make som ett förebildligt par. Men framför allt handlar det om hur en särskild känslokultur utvecklas och vilken roll skrivande och läsande av skönlitteratur spelar i denna. Sen bedriver jag mer långsiktigt lite olika projekt om tidigmodern medie- och känslokultur i Tyskland och Skandinavien. Jag har också nyligen tillsammans med Ann Öhrberg sökt pengar för ett projekt om myndighetskommunikation under spanska sjukan 1918–1920.

Kort om din bakgrund

Född och uppvuxen i Linköping. Jag läste kulturvetarlinjen där och litteraturvetenskap och filosofi på Stockholms universitet. Jag kom till Uppsala som doktorand 1991 och disputerade på en avhandling i litteraturvetenskap om Atterboms sagospel Lycksalighetens ö och dess samband med samtida estetik och filosofi. Förutom i Uppsala har jag undervisat i Linköping och på Humboldt-Universität i Berlin. Retorik började jag undervisa i efter disputationen och har forskat om 1700-talets retorikhistoria och om antinazistisk retorik i Tyskland före Hitlers maktövertagande. Mediehistoria har också alltid varit ett starkt forskningsintresse.

Vad undervisar du i?

Jag undervisar främst på kandidatnivå och avancerad nivå, men håller föreläsningar på grundnivå i såväl litteraturvetenskap som retorik. Mycket av min undervisning handlar om att handleda c-uppsatser och uppsatser på avancerad nivå. Jag är studierektor för avancerad nivå och håller i masterseminarierna.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

För det första vill jag säga att jag tycker att man ska studera båda ämnena; de kompletterar varandra på ett helt fantastiskt sätt. Språket och fantasin är våra främsta redskap för att förstå oss själva och verkligheten omkring oss. Och de är våra främsta redskap för att meddela oss med varandra. Genom att studera såväl litteratur som retorik så utvecklar vi de redskapen; vi utvecklar vår förståelse för världen och oss själva, inte bara i teorin utan också i praktiken. Studier i såväl litteraturvetenskap som retorik gör oss rent generellt bättre på att analysera vår omvärld, men också på att själva påverka andra människor.

Råd till blivande studenter

Se till att njuta av dina studier. Det låter kanske lite flummigt, men det är ett viktigt råd. Att lära sig något är njutbart och endast om studierna ger dig glädje så lär du dig faktiskt någonting på riktigt. Men att studier i humaniora bör vara njutbara innebär inte att de är något onyttigt man bara sysslar med för sin egen skull. Humanistiska perspektiv är livsviktiga i politiken, i skolan, i näringsliv och i offentlig förvaltning. Ja, på alla samhällsområden. Det blir bland annat din uppgift att se till att de perspektiven inte saknas! Studier i humaniora är inte nödvändigtvis vägen till en definierad examen som ger ett välbetalt jobb, men de är en väg till klokhet och insikter som man har nytta och glädje av hela liv, vad man än kommer att syssla med.

Tjänst på institutionen

Professor i retorik.

Pågående forskning

Olika aspekter av det som jag kallar för skapande av social mening – allt från förhistorisk (paleolitisk) grottkonst till samtida politisk produktion av det socialt imaginära.

Kort om din bakgrund

Jag började som teoretisk filosof och skrev en avhandling 1997 om hur Platon konstruerade motsättningen mellan retorik och filosofi och hur Chaim Perelman och Lucie Olbrechts Tyteca omintetgjorde denna motsättning i sitt verk Traité de l’Argumentation – la nouvelle rhétorique; fortsatte sedan som forskare inom vetenskapsteori och konstnärlig forskning, innan jag 2009 blev professor i retorik först vid Södertörns högskola, och sedan 2014 vid Uppsala universitet.

Ända sedan min doktorandtid har jag vid sidan av forskningen ägnat mig åt att översätta, främst fransk filosofi samt åt att skriva i och arbeta med olika kulturtidskrifter, främst Res Publica och Glänta.

Vad du undervisar i

I första hand om retorikens teori och historia.

Varför läsa litteraturvetenskap/retorik?

Kunskaper i retorik är inte bara kunskaper i hur man övertygar och övertalar via det talade ordet. Dagens retorikämne omfattar mycket mer än så – retorik kan, i alla fall som jag arbetar med den, ses som ett försök att förstå hur och varför socialt imaginära föreställningar etableras och slår rot i specifika socialhistoriska situationer. Retoriken försöker förstå hur människans kollektiva meningsskapande går till, bortom det blott diskursivt rationella resonerandet. Så att läsa retorik är att få de verktyg som krävs för att förstå och påverka sin samtid – något som varje medborgare borde vara kapabel till och något som krävs för att utveckla och upprätthålla demokratin.

Råd till blivande studenter

Läs mycket – såväl facklitteratur som skönlitteratur; se film och teater, gå på muséer och sätt dig in i samtidens frågor – skaffa dig en så bred kunskapsbas du kan att utgå från, i livet och studierna.