Litteratursociologi
Mål
Kursen syftar till att ge kunskap om litteratursociologin som forskningsområde och vetenskapligt perspektiv, samt grundläggande kunskaper om det svenska litterära systemets funktioner och historia.
Efter genomgången kurs förväntas den studerande
- ha kännedom om viktiga litteratursociologiska teoribildningar, både inom textanalys och studiet av det litterära systemet
- känna till hur den svenska bokmarknaden har utvecklats, liksom ha kunskap om viktiga regelverk och institutioner inom det litterära systemet
- självständigt kunna planera litteratursociologiska undersökningar, såväl historiska som samtidsorienterade
Innehåll
Kursen orienterar i hur litteraturens materiella villkor har ändrats genom tiderna (främst under de senaste tvåhundra åren), vad dessa förändringar har betytt för hur litteratur skapas, förmedlas och läses, samt vilka modeller som kan användas för att beskriva bokmarknaden och ”den litterära processen”. En central linje gäller författarnas socialhistoria. Vidare belyses olika textanalytiska teorier som utgår från någon eller flera av de klassiska sociologiska variablerna. I anslutning till detta behandlas frågan om skönlitteratur som socialhistorisk källa. Kursen vill också bidra till en fördjupad litteraturvetenskaplig självreflexion hos deltagarna genom att ta upp frågor om klass, etnicitet, genus, kanonformering, liksom frågor om själva det litteraturvetenskapliga studieobjektet. Tonvikten ligger på svenska förhållanden, men kurslitteraturen vidgar ofta perspektivet mot andra västerländska litteraturer.
Undervisning
Vid undervisningskurs utgörs arbetsformerna av seminarier och i förekommande fall föreläsningar och grupparbeten. Vid läskurs diskuteras förslag till kurslista med examinator.
Examination
Aktivt deltagande i seminarier och i övriga förelagda övningar (vid undervisningskurs), genomförande av en muntlig uppgift eller faktainriktad dugga, samt avslutande hemtentamen. Kursen bedöms med betygen VG, G eller U.
Behörighet
60 högskolepoäng i ett ämne.
Kurslitteratur
Facklitteratur enligt nedanstående lista. Denna är dock endast att betrakta som ett ramförslag. Urvalet beror främst på verkens tillgänglighet, och utbyten kan förekomma.
Huvudbok
Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal, Lund: Studentlitteratur 1997
Övrigt
Brott, kärlek, äventyr. Texter om populärlitteratur, red. Dag Hedman, Lund: Studentlitteratur 1995
Terry Eagleton, Marxism och litteratur. Översättning av Anders Olsson och Svante Weyler, Stockholm: Prisma 1978 (orig:s titel Marxism and literary criticism, 1976)
Tomas Forser, Kritik av kritiken. 1900-talets svenska litteraturkritik (Gråbo: Anthropos, 2002)
Per I. Gedin, Litteraturen i verkligheten. Om bokmarknadens historia och framtid, 2. bearb. och utökade uppl., Stockholm: Rabén Prisma 1997
Modern litteraturteori. Från rysk formalism till dekonstruktion, 1–2 red. Claes Entzenberg & Cecilia Hansson, 2. uppl., Lund: Studentlitteratur 1993
Svenska förläggareföreningens branschstatistik
Petra Söderlund, Läsarnas nätverk. Om bokläsare och Internet, Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, 2004
Anna Williams, Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet, Hedemora: Gidlunds, 1997
I kursen ingår också ett antal referatuppgifter, avsedda att belysa litteratursociologisk forskning. Förslag på sådana ges i anslutning till kursen.
Förslag till momentschema
Introduktion till litteratursociologin
Lars Furuland: ”Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält”, Litteratursociologi, s. 16–49
Wendy Griswold: ”Aktuella tendenser inom litteratursociologin”, Litteratursociologi, s. 52–66
Johan Svedjedal: ”Det litteratursociologiska perspektivet. Om en forskningstradition och dess grundantaganden”, Litteratursociologi, s. 68–88
Stina Hansson, ”En ny litteratursociologi? Perspektiv på ett problemfält”, Litteratursociologi , s. 390–398
Bokmarknaden
Per I Gedin, Litteraturen i verkligheten. Om bokmarknadens historia och framtid, 2. bearb. och utökade uppl., Stockholm: Rabén Prisma 1997
Svenska förläggareföreningens branschstatistik
Stefan Mählqvist, ”Bokmarknadens nya moguler”, Litteratursociologi, s. 472–489
Hans Hertel, ”Boken i mediesymbiosens tid”, Litteratursociologi, s. 202–222
Petra Söderlund, ”Om kärlek till läsning och böcker”, Läsarnas nätverk, s. 131–149
Författarna och marknaden
Bo Bennich-Björkman: ”Författarkarriär och litteraturfunktion i det äldre svenska samhället”, Litteratursociologi, s. 346–354
Lennart Thorsell, ”Den svenska parnassens ‘demokratisering' och ‘de folkliga bildningsvägarna' ”, Litteratursociologi, s. 520–552
Jürgen Habermas: ”Offentlighetens sociala strukturer”, Litteratursociologi, s. 176–199
Terry Lovell: ”Kapitalismen och romanen”, Litteratursociologi, s. 224–249
Samhället i litteraturen I
Karl Marx och Friedrich Engels, ”Om litteratur”, Litteratursociologi, s. 268–271
Raymond Williams: ”Bas och överbyggnad i marxistisk kulturteori”, Litteratursociologi, s. 310–326
Georg Lukács: ”Den unge Werthers lidanden”, Litteratursociologi, s. 252–266
Birgitta Holm, ” 'Ändteligen stadnade min släda' ”, Litteratursociologi , s. 420–439
Terry Eagleton, Marxism och litteratur
Samhället i litteraturen II
Victor Svanberg: ”Litteraturhistoria och samhällshistoria, Litteratursociologi, s. 508–517
Yvonne Hirdman: ”Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning”, Litteratursociologi, s. 400–418
Edward W. Said: ”Jane Austen och imperiet”, Litteratursociologi, s. 288–307
Theodor W. Adorno, ”Lyrik och samhälle”, Modern litteraturteori 1, s. 248–265
John Carey: ”De intellektuella och massorna”, Litteratursociologi, s. 146–166
Läsarna
Walter Benjamin: ”Konstverket i reproduktionsåldern”, Litteratursociologi, s. 100–129
Janice Radway: ”Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext”, Brott, kärlek, äventyr. Texter om populärlitteratur, s 284–309
Jonathan Culler, ”Litterär kompetens”, Modern litteraturteori 2, s. 96–116
Gunnar Hansson: ”Läsarnas litteraturhistoria – när, hur och varför?” Litteratursociologi, s. 376–387
Robert Escarpit, “ ‘Skapande förräderi' som nyckel till litteraturen”, Litteratursociologi, s. 168–175
Litteraturkritik och värderingssystem
Tomas Forser, Kritik av kritiken. 1900-talets svenska litteraturkritik (2002)
Anna Williams, ”Den kluvna litteraturhistorien”, Stjärnor utan stjärnbilder, s. 183–198 (även omtryckt i Feministiska litteraturanalyser 1972–2002, red. Åsa Arping & Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur, 2005)
Pierre Bourdieu, ”Men vem har skapat skaparna?”, Litteratursociologi, s. 133–144
Donald Broady & Mikael Palme, ”Inträdet”, Litteratursociologi, s. 356–373