Orden som befriar

Om kursen

Kursen har som syfte att göra de studerande förtrogna med grundläggande teorier om makt och identitet (såsom teorier om genus, klass, etnicitet och sexualitet) med relevans för olika former av textanalys. Under kursen läses också ett antal debatterande, essäistiska och skönlitterära texter, huvudsakligen från 1800-talet till nutid, vilka studeras utifrån dessa teorier.

Upplägg och examination

Kursen består av åtta rubriker (se nedan) och inläsningen av litteratur sker på egen hand. I samband med kursstart träffas studenten och examinator för att bestämma examinationens form och gå igenom litteraturlistan.

Bedömning

Följande punkter beaktas särskilt vid bedömningen: graden av anknytning till primär- och sekundärlitteratur; graden av interaktion mellan teori och litteratur; graden av relevans i iakttagelserna; graden av självständighet i analyserna; graden av historisk, politisk, social och litterär kontextualisering samt förmågan att presentera tankar och resultat på ett effektivt sätt.

Litteratur

Anm. (Textkompendium) avser kompendium som finns att köpa på litteraturvetenskapliga institutionen, studerandeexpeditionen. Vissa svårtillgängliga texter kan också tillgängliggöras som läsexemplar. Observera att litteraturhistoriska uppslagsböcker etc. inte står listade; studenten förväntas själv leta upp den information som behövs för att kontextualisera litteraturen.

1. Kvinna, familj, emancipation 1800-tal

Bremer, Fredrika, Presidentens döttrar, 1934, del 1, 240 s. (finns i fulltext på Google books).

Hammar, Inger, “From Fredrika Bremer to Ellen Key: calling, gender and the emancipation debate in Sweden”, i Globalizing feminisms, red. Karen Offen, 2010, s. 78-95, 17 s. (i Textkompendium).

Mill, John Stuart, On the Subjection of Women, 1869, 112 s. Första och sista kapitlet intensivt, resten extensivt (finns i fulltext på t.ex. gutenberg.org).

Wollstonecraft, Mary, A Vindication of the Rights of Woman (1792), kap. II, “The prevailing opinion of a sexual character discussed”, 20 s. (finns i fulltext på t.ex. gutenberg.org).

2. Queera läsningar

Butler, Judith, “Performative Acts and Gender Constitution. An Essay in Phenomenology and Feminist Theory”, Performing Feminisms (red. Sue-Ellen Case, 1990), s. 270–282, 12 s. (Textkompendium)

Hallgren, Hanna och Tunedal, Jenny, ”Gränslösa hundar”, i Omslag. Queer poesi, red. Farrokhzad och Hansén, 2010, s. 103–121, 18 s.

Le Fanu, Sheridan, Carmilla, 1872, 127 s. (finns i fulltext på t.ex. gutenberg.org).

Rosenberg, Tiina, Queerfeministisk agenda, 2002, 117–129, 12 s. (Textkompendium).

Franck, Mia, ”Vampyrens makeover. Tystnaden som normbrott i vampyrfiktion”, i Queera läsningar. Litteraturvetenskap möter queerteori, red. Kivilaakso, Lönngren & Paqvalén, 2012, s. 226–251, 25 s.

3. Postkoloniala perspektiv

Jean Rhys, Wide Sargasso Sea, första utgåvan kom 1966, ta gärna senare utgåva från Penguin (ca 150 sidor).

Elleke Boehmer, ”Postcolonialism”, i Literary Theory and Criticism, ed. Patricia Waugh, 2006, s. 340–361.

Gayatri C. Spivak, ”Three Women’s Texts and a Critique of Imperialism” [1986], i Postcolonial Criticism, red. Moore-Gilbert, Stanton & Maley, London 1997, s. 145–165.

4. Intersektionalitet

Mohtadi, Lawen, Den dag jag blir fri. En bok om Katarina Taikon (2012), 195 s.

Annika Olsson, om intersektionalitet och retorik (OBS! utkast, får ej spridas vidare) (Textkompendium).

Taikon, Katarina, Katitzi (1969), 156 s.

Lyssna även gärna på ”Katarina Taikon om Katitziböckerna” på Sveriges Radio.
 

5. Femininitet, maskulinitet

Halberstam, Judith Jack, Female Masculinity (1998), kap 1-2 (74 s.).

Hwang, David Henry, M. Butterfly (1988), 100 s. (läsex). Försök att även se filmen (regisserad av David Cronenberg, 1993).

Connell, Robert W., Maskuliniteter,(1995), kap 3 och 8 (31 s.).

6. Lesbisk litteratur?

Bergdahl, Liv Saga, Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner, diss., 2010 (354 s.). (Finns i fulltext via Libris.)

Leffler, Anne Charlotte, ”Utomkring äktenskapet”, 1893, 12 s. (Textkompendium)

Stéenhoff, Frida, ”Ett sällsamt öde” [1911], i Blott ett annat namn för ljus, 2007 (26 s.).

Suber, Margareta, Charlie, 1932 (97 s.).

Två berättelser om kärlek, red. Eva Borgström, 2006 (95 s.).

7. Bekännelse som strategi

Maja Lundgren, Myggor och tigrar, Stockholm 2007 (eller senare pocketutgåva), första ca 150 sidorna (fram till kapitlet ”Tillbaks till NEAPEL! 2005”).

Lars Norén, utdrag om ca 50 s. ur En dramatikers dagbok, Stockholm 2008 (eller senare pocketutgåva) (valfritt parti).

Christine Sarrimo, Jagets scen. Självframställning i olika medier, Göteborg 2012, s. 44–62 (Textkompendium).

8. Efter feminismen?

Valerie Solanas, Scum Manifesto, 1967. Kan läsas i Sara Stridsbergs svenska översättning: SCUM-manifest, Stockholm 2003 el. senare eng. utg. (ca 80-90 s.).

Sara Stridsberg, Drömfakulteten. Tillägg till sexualteorin, Stockholm 2005 (el. senare utg.), finns i pocket, (ca 360 s.).

Rita Felski, Literature After Feminism, 2003, s. 57-95.